På listan

Framåt!

Gamla valsedlar är bra att ha som anteckningsblock och annat, och för någon vecka sedan fick jag ett meddelande skrivet på en valsedel från 2010 från en av kretsens medlemmar. Det var spännande läsning för en som inte var med på den tiden.

I bilden ovan kan man jämföra årets lista till fullmäktige med den från 2010. Det känns verkligen inspirerande att få leda en krets där inte bara medlemsantalet ökar, utan också där antalet medlemmar som vill vara med och påverka kommunens framtid  är starkt.

Framåt! var ordet för dagen. Nu kör vi på!

99%-liberalism

I mitten av ankdammen 

Det där med att vara liberal kan man, och bör man, lyfta och diskutera ofta. Det blir lätt feltolkningar när många lägger sin egna värdegrund och idévärld i den liberala tanken. För mig handlar det t ex inte om att få göra hur man vill när man vill, släppa drogerna fria eller på annat sätt tro att man inte har ett samhällsansvar. För mig är i grunden liberalism rätten att få vara den man vill så länge man inte måste gå in i andra personer "cirklar". "Var och låt vara", tycker jag är ett bra sätt att sammanfatta det. Var den du är och låt andra få vara det dom är.

I den politiska debatten hamnar vi lätt i frågor där vi inte låter människor vara, och anser oss ha rätten att göra det med. Vi lägger vår egen moral och världsbild i knät på andra utan att de ber om det. Du har tex rätt till din tro och har rätt att utöva den, ända tills du vill pracka den på någon annan eller stör någon annans liv. Valet och rätten ska vara personlig, inte kollektiv.

Sen, ibland, dyker det upp frågor som egentligen inte borde bli frågor. Jag väljer att kalla dem 99%-frågor. Det betyder att 99% av befolkningen inte behöver bry sig om frågan, aldrig kommer att behöva bry sig och bara kan släppa den och gå vidare i livet. Frågan om ett tredje kön är en sådan fråga. De flesta kan gå igenom hela sitt liv utan att behöva bry sig en enda gång. Den där 99%-gruppen. Men för den där andra procenten är den en jätteviktig fråga som verkligen handlar om identitet.

Varför ska vi i de 99% som inte behöver bry oss bestämma vad den där procenten ska benämnas? Det blir i mina ögon ett antibeslut i en antifråga. Låt den där procenten få bestämma över sig själva så kan alla andra fortsätta sina liv som vanligt. Inga problem. Ingen konflikt.

Så tror jag man ska fundera mycket mer: Berör frågan mitt liv över huvud taget? Gör den inte det kanska jag bara ska lägga ner min röst och fortsätta med det jag håller på med. Det är väldigt liberalt, och kanske det du vill att andra ska göra när frågan berör dig.

Kampanj...

Vid god vigör...

Idag var det pendlarkampanj i hela Sverige. Det betyder att centerpartister sluter upp och bjuder på kaffe, en tidning och lite samhällsinformation på buss- och tågstationer. Idag stod jag på busstationen i Broby. Det var kallt. Svinkallt. I alla fall för att vara mars.

Men vi jobbade på och det blev en och annan tidning utdelad innan permafrosten kröp upp längs med benen och fick en att börja tänka på att en bastu borde vara en del av allemansrätten.

Om du känner att du missat detta tillfälle kan du ju lugna dig med att det är valår och kampanjerna kommer att dugga tätare än vanligt.

Ska bli roligt...

Trefronts krig

Fred och krig samtidigt

En av mina favoritböcker när jag var liten var "Gårdarnas krig" av Harry Kullman. I den finns det ett citat som återkommer som lyder:

"Långt från den larmande hopen står det stora slaget".

Det här citatet tror jag man kan ta med sig till den samtid vi nu lever i. För den här veckan har mycket handlat om att Trump vill införa tullar på stål och aluminium. Något som skulle drabba Sveriges export mycket. Som många vet är jag inte med i den mannens fanclub, men man måste ge honom rätt i vissa avseenden här. För enligt Trump gör han det av säkerhetsskäl, och med en tolkning kan man ge honom rätt i det.

Hur tänker jag nu då? Jo, vi ser traditionellt krig som något man för med vapen och ammunition, men  i vårt moderna samhälle är det egentligen ett ganska medeltida och bullrigt sätt att skaffa sig makt. I min mening pågår det just nu tre krig i världen:

• De vanliga krigen med vapen som vi alla är medvetna om.
• Det ekonomiska kriget
• Nätkriget/informationskriget

När det gäller de vanliga krigen är det väldigt tydligt vilka supermakter vi har och var de sker. Det ekonomiska kriget leder just nu Kina, som just nu tar större och större andelar av världen och annekterar genom att helt enkelt köpa upp det som är till salu. Genom att dumpa priset på t ex stål lyckas man också skapa en ekonomisk obalans. Väldigt smart och väldigt lagligt.

Informationskriget leder just nu Ryssland. De har fattat bättre än någon annan att den som äger informationen där människorna finns skaffar sig stor makt över det som sker i världen. Väldigt smart och väldigt svårt att ha koll på.

Så när då USA märker att man bara äger ett av dessa tre krigen så är det klart att man vill skydda sig mot de andra med. Genom t ex handelstullar. För som sagt: Långt från den larmande hopen står det egentliga slaget.

En granatkastare på marknaden. Passande.

På bekommen anledning...

Idag är det den 8/3. 

En bra dag att gå med i Centerkvinnorna. 

Så därför gjorde jag det.

I perspektiv

Om man ser det lite utifrån

Nu när jag varit ordförande i nästan en månad har jag gjort en liten reflektion: Rörelsen verkar tro att man antingen har som jobb att vara politiker, eller så är man i alla fall ledig på fredagar. Det blir lite jobbigt för mig som är ledig på onsdagar. Inte för jag stressar upp mig för det, men det gör vissa möten och utbildningar lite problematiska.

Men då förtydligar det en annan sak som är väldigt tydlig med det politiska arbetet: detta är första jobbet jag har där jag betalar för att utföra det. Fundera på den ett tag. Alltså de flesta som arbetar i någon form av politiskt parti tjänar inte ett öre. Snarare tvärt om. Väldigt långt ifrån den bilden som ibland sprids i medierna om hur politiker skor sig på samhället. Kan, om man generaliserar lite, inte vara mer fel.

Men hur kan man då vara så korkad att man betalar för att få arbeta på sin fritid? Engagemang kallas det, och det finns mycket av den varan i Centerpartiet. Man måste tro och vara lite galen, men främst krävs det just engagemang. Det ger betalt, men rik i pengar blir man inte.

Så hur var det med de där fredagarna då? För att få ihop det där pusslet som är mitt liv har jag en tydlig prioriteringsordning, och tyvärr Centerpartiet, men mina elever ligger före. Det är också ett engagemang. Två engagemang som krockar? Nej, det ena engagemanget är grunden för det andra engagemanget. Båda är investeringar i framtiden för våra ungdomar...

Dags för eftertanke

Efter senaste dygnets nyhet kring nämndemännen och domen i Solna tingsrätt behöver man nog stanna upp ett tag och ta sig en funderare. Centerpartiet är minns sagt tydlig i sin värdegrund och den etik man står för, och ändå händer en sådan här sak. Ingen av dessa, numera före detta medlemmar, kan inte säga annat än att de vet vad som gäller, och ändå väljer man en egen tolkning och ett personligt agerande. Att man gör det i en rättssak gör det än mer bedrövligt. Det är nog alla överens om.

Men hur kommer man åt sådant här. Som lärare är detta vardagsmat. I mitt yrke företräder jag läroplanen och läroplanens värdegrund. Vill jag inte det ska jag inte vara lärare i svenska skolan, och bör göra något annat. Samma sak som politiker. Jag har ett litet personligt svängrum, men bara till en viss gräns. Om jag inte är medveten om att allt jag gör och säger gör jag som representant för en massa andra människor, och att om jag gör bort mig göt jag inte bara bort mig som Olof, utan jag gör också bort mig som Centerpartist. Det förpliktigar men bär också en viss stolthet och måste vårdas.

Nu börjar valåret på allvar. Då kommer vi att bekänna färg på ett sätt vi annars inte gör. Just därför ska varje kandidat och medlem kanske sätta sig ner för lite eftertanke. För ska man vara Centerpartist måste man stå stadigt de närmaste månaderna, och då kan man inte tveka på vilken värdegrund man representerar.

Vet man inte vad man representerar eller inte vill stå för det vi gemensamt beslutat; ja då kanske man ska göra något annat.