,
Man undrar vad man inte vet?
I veckan har ju, som alla numera vet, Alliansen riktat misstroendeförklaring mot tre tunga ministrar i Löfvens regering. Detta har lett till att två fått lämna sina poster, och en viss turbulens har uppstått. Många tycker nog att misstroendet var lite väl hårt, och utan att fundera lite är det lätt att se det på det viset.
Jag är själv av den inställningen att dialog och transparens ofta gör att många tunga åtgärder kan förhindras, men i det här fallet är det just det som regeringen misslyckats med, och då blir även en lugn själ som jag irriterad. För tänk dig själv att du en dag kommer till jobbet och får reda på att företaget håller på att kursa, och många mellanchefer vet om det, men inte VD och inte merparten av styrelsen. Mellancheferna har förvisso låtit revisorerna titta på det, men sen har det stannat där.
Nog fasen skulle man blivit lite förgrymmad, som man säger i Småland. För tänk om styrelsen och företagets VD vetat om det? Hur bra kunde man inte då åtgärdat hotet, och förståelsen för tuffa beslut skulle öka markant.
När situationer som detta uppstår är det ofta en brist på ledarskap. När information en flödar som den ska blir ofta ledarskapet enkelt. Men nu när S, som säger att de vill ha blocköverskridande lösningar, inte ens informerar i de utskott och råd de instiftat, ja då blir i alla fall jag mörkrädd. Då visar man att man inte vill ha stöd av de andra partierna, utan man vill sköta allting själv. Är det demokrati? Absolut inte. Det visar ett missförtroende på kollektiva lösningar. Man litar inte på sina anställda, det vill säga du och jag representerade av alla de andra partierna.
Hade däremot regeringen från börjat informerat, så hade vi antagligen inte haft den här krisen. Det hade räckt med en 5 min information på sittande möte. DET hade varit ledarskap Löfven...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar