Detta är en mörk dag för Miljöpartiet. Inte bara har bostadsminister Kaplan avgått, Vattenfall har också beslutat att sälja sina brunkolsgruvor i Tyskland. Två tunga bakslag, och många funderar nog vilket som är värst. För mig är det tveklöst försäljningen av brunkolsgruvorna.
För nog har Mehmet umgåtts i kretsar man kanske inte borde vistas i som statsråd, och han har uttalanden i historien som inte är till hans fördel, men jag tror man måste ha lite distans samtidigt här. Politiken behöver kunna umgås över ideologigränser och meningsskiljaktigheter, och man måste också få ha en öppen diskussion, även med de man aldrig skulle stötta på andra vis. Just därför vill inte jag vara för snabb att döma Kaplan, och lämnar till andra att avgöra om han gått över gränsen, och i så fall hur mycket. Nu har han ju ändå avgått.
Men det där med brunkolet är en riktig nesa för MP. Det var deras stora fråga i valet, och nu står man här och blir en del av det man ville få bort. "Blasfemiskt" är ett ord som kommer i ens huvud. För tittar man vad MP varit med om som regeringsparti, och ställer det mot deras kärnfrågor, så skulle jag ha svårt att känna igen mig som miljöpartist.
Man undrar om det kan hända mer nu? För så här många bakslag är det få partier som kan ta. Det känns som om de två år som är kvar till valet känns väldigt långa...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar