söndag 23 april 2017

Motionera

En bra söndag för eftertanke

Den siste april går tiden ut för att skicka in motioner till höstens stämma. Förra gången jag var på stämma var jag inte bara grön, jag var grön också. Så den här gången tänker jag vara mer förberedd. Det betyder att jag idag suttit idag och filat på de motioner jag vill ha med. Min tanke är också att försöka befästa dem lite bättre än förra gången.

I år skriver jag också på en motion tillsammans med en centerpartist från andra sidan av Skåne. Att skriva något tillsammans gör det faktiskt extra roligt. Men blir inte så "hemmablind" i argumentationen, och i arbetet med att försöka vara med att påverka är det extra viktigt att man är flera som driver frågor tillsammans.

Jag kommer att presentera mina förslag här vad det lider, men för er som är nyfikna kan jag säga att mina motioner handlar om så breda ämnen som könsneutrala omklädningsrum, vapenfri värnplikt och så dammar jag av min gamla motion om arbetsförmedlingen som digital arbetsgivare. Det kanske kommer in en skolfråga med, men den karamellen behöver jag suga på ett tag till.

Är det något ni läsare tycker är extra viktigt att lyfta till partistämman får ni gärna höra av er. Det är en vecka kvar om man vill slänga in ett förslag, så var inte rädd för att ta bladet från munnen.

Ha en god söndag alla läsare!












onsdag 19 april 2017

Det Goda Åldrandet

Livets faser måste ses med nya ögon

Sitter och läser Östra Göinge kommuns förslag till en strategi angående den äldre befolkningen kallad "Det goda åldrandet". Tycker att detta är ett dokument med stor betydelse. Eftersom vi mår och lever bättre idag, har vi en växande del av vår befolkning som är gamla nog att vara pensionärer. Det ställer nya krav på samhället, men också krav på ändrad syn på åldrandet.

Förr gick man i pension med en kropp som ofta var slutarbetad efter ett hårt arbetsliv. Många personer tog sig inte över 80-strecket och medelåldern var lägre än idag. Men nu är det nya tider. Många pensionärer är pigga, nyfikna och har samma behov av en meningsfull vardag som vilken ungdom som helst. Man vill resa, sporta och umgås, något som inte påminner mycket om bilden av en pensionär från min ungdom. 

Med etta i åtanke måste man fundera på hur man ska möta ett liv med en längre ålderdom, men också en större mängd pensionärer. För givetvis är detta fortfarande en grupp som är mer vårdberoende än andra grupper, trots det jag tidigare skrivit. Det är också en grupp där anpassade transporter är ett stort behov.

När jag läser förslaget, som det just nu arbetas med i Östra Göinge, ser jag att man verkligen tänkt till kring både problem, men också de nya förutsättningarna för de ädle. Ett bra dokument med andra ord, och väldigt framåtsyftande.

Jag hade ju själv tänkt att pensionera mig här, så det känns tryggt att kommunen reda nu tänker på dessa frågor...








söndag 16 april 2017

Lööf-biff

Tradition


Ända sedan jag var liten har jag alltid önskat mig lövbiff på min födelsedag. Det är fortfarande en av mina favoriter, men nu för tiden handlar mat inte bara om något som ska smaka gott och ge en viss mättnad. Nä, nu handlar det om kvalité, och väldigt mycket om miljön.

För mig handlar kött väldigt mycket om välfärd. Numera borde vi äta mindre kött i vikt, men äta mer kött med kvalité, alltså närodlat kött från välvårdade djur utan en massa antibiotika och steroider. Det har samhället råd med, och äter vi kött från frigående djur, är det i mina ögon inte en miljökatastrof att äta nötkött, snarare tvärtom.

Så i år vill jag inte ha en lövbiff på min födelsedag utan en Lööf-biff. En välsmakande och närproducerad bit kött från ett välvårdat djur.


Närgående ko från Nedanbäck




fredag 14 april 2017

Vid regnbågens fot...

Broby, vid regnbågens slut...

Min fru sa häromdagen: "I Irland tror man att det finns en leprechaun i ändan av regnbågen". Ungefär som om vi tror att det ska stå en kruka guld på samma ställe.

För er som undrar vad en sån där leprachaun är kan man säga att det är: Ja,  typ en centerpartist.

Låter ju rätt rimligt...


Centerpartist...



torsdag 13 april 2017

Ännu stolt göing

Torget i Broby med påskhäxan

Nu har jag bott permanent i Broby och Östra Göinge i nästan exakt sju år, och det känns som om det blir här jag stannar. Jag har bott i många kommuner runt om i Sverige, och nästan uteslutande hamnat där jag gjort på grund av jobbet, men hit har jag flyttat för att i första hand bo.

Många tror och tycker att den här kommunen ligger ett "pärakast" från Norrland, men de flesta blir faktiskt förvånade av hur nära det faktiskt är. Man kan lämna Broby på morgonen, hoppa på bussen och vara i t ex New York på kvällen tack vare bra förbindelse. Själv arbetar jag ju numera i Lund och tycker inte det är så farligt att pendla.

Man funderar ju ofta i dessa dagar när en person verkligen blir en del av det ställe där hen bor, och som det ser ut t ex i Danmark just nu finns det ställen man aldrig räknas som en del av samhället. Jag tänker lite annorlunda här. Om man väljer att bosätta sig någonstans är man ofta mer stolt över platsen man bor på än vad många andra är som bott där i hela sitt liv. Man är inte hemmablind, om ni förstår vad jag menar.

Så för mig är det enkelt. Jag är inte bara en stolt göing, jag tycker verkligen om att, som politiker, få vara med och påverka och ge tillbaka. 

Glad Påsk alla där ute!


















måndag 10 april 2017

Den krypande nationalismen

Talande bild

Sitter och läser Stefan Lövens tal från Socialdemokraternas kongress (se här), och det gör mig lite orolig. Varför? kan man undra. På det hela taget är det ett välformulerat och mycket tydligt tal med många fina socialdemokratiska visioner, men samtidigt ser man tydligt hur nationalismen kryper sig in i rummen där solidaritet och internationalen brukade vara ledorden. Att sedan Stefan väljer att stå framför den svenska fanan gör att intrycket förstärks, för symboler säger ofta mer än ord.

Jag håller med dem som anser att detta var ett tal vilken ledare som helst på högerkanten skulle vara stolt över, för retoriken är tydlig. Jag tycker detta är lite ledsamt. Enighet är bra, men enighet över ideologiska gränser är starkare, och just nu planas dessa ideologiska motsättningar ut för varje mandatdag som går.

På sikt hoppas jag att detta kommer till sans,  att vi börjar lämna 30-talets retorik bakom oss och skapar den där fina framtiden vi egentligen vill ha. Så jag tänker avsluta det här med något väldigt opolitiskt, men ack så välformulerat:






söndag 9 april 2017

Offerlamm

Lugnet före...

Nu är det egentligen bara en tidsfråga. Till vad? undrar du säkert, Jo, nu är det bara en tidsfråga innan den stora välvilligheten vi sett i samband med terrordådet i Stockholm kommer att vändas till tvivel, misstänksamhet och sökande efter syndabockar. Har vi tur blir det inte så.

För det finns inga syndabockar eller offerlamm i det här fallet, bara en stor vinst för det samhälle som fortfarande tror på människan. Alternativt en förlust om vi inte tar till oss allt det positiva vi sett i bedrövelsen. 

Så innan du börjar bli för negativ i svallvågorna, tänk att de flesta människor i det här landet är fina människor som kan och vill när det behövs. Rediga, helt enkelt, som smålänningen skulle ha sagt.

Det är min övertygelse, och den linjen kommer jag att hålla. Offerlammen får springa fria ett tag till, och gärna väldigt länge.